Povel Ramel

Povel Ramel

Sommarens författare/kulturperson 2022

Povel Ramel (1922-2007): revymakare, musiker, poet, humorist, författare.

Povel Ramels verksamhet spände över många områden och han var aktiv under sextio års tid. Hans underfundiga och ibland halsbrytande texter tillsammans med melodiskt klingande lekfull musik kommer att leva kvar länge än. ”Han skapade en tonrik väv av ystra visor spunnen – så vill jag man ska minnas mig – ja, så vill jag bli munnen!”, lätt han skriva på sin gravsten. Hade han levt idag skulle han ha fyllt hundra. Vem vet vilka spektakel han hade ställt till med kring detta. Många evenemang, främst konserter, anordnas i alla fall till hans ära i år.

Povel Ramel inledde sin underhållarbana redan som barn. Föräldrarna, Karl Johan Henrik Ramel och Märtha Tesch lät honom uppträda för tjänstefolket i våningen på Östermalm. Släkten var ju adlig – skånsk – och familjen välbeställd. Tragiskt nog omkom föräldrarna tidigt till följd av en trafikolycka 1937, så Povel fick växa upp hos fastern Elsie Virgin och hennes make Gunnar, Han studerade på Sigtuna humanistiska läroverk, men där kom studierna i andra hand. Musik och tecknande blev hans favoritsysselsättningar. Han lyssnade mycket på jazz och lärde sig spela piano.

Redan vid 17 års ålder framträdde Povel Ramel som musiker i Embassy sextett och samma år satte han upp sin första revy Sommarfräknar på Källviksbrunn utanför Västervik. Sitt stora genombrott som musikalisk komiker fick han med Johanssons boogie-woogie-vals 1944. Radiotjänst värvade honom 1945 och 1947-48 kunde allmänheten avnjuta hans banbrytande crazyhumorprogram, Föreningen för flugighetens bevarande och Jakten på Johan Blöth. I det sammanhanget lärde han känna Brita Borg och Martin Ljung som sedan kom att tillhöra hans vänkrets och bli fasta aktörer i revyerna.

Knäppupp är Povel Ramels signatur, nöjesföretaget grundades 1952 av honom och Felix Alvo. Brita Borg, Martin Ljung, Gunwer Bergkvist, Oscar Rundquist och Monica Zetterlund är några av de som medverkade genom åren. De sista entusiasterna (1968) blev den sista Knäppupprevyn. Här blev Wenche Myhre duettpartner till Povel och tillsammans gjorde de därefter The Pow show (1969-70) och Pow show II – Andra varvet runt (1974), två verkliga guldkorn! Fler nya namn dök upp i Povels senare revyer. I Knäpp igen (1992) som belönades med Guldmasken – ett teaterpris som utdelade mellan 1987 och 2009 - medverkade förutom Brita Borg, Magnus Uggla och The Real Group. I Kolla klotet (1996) fick man njuta av Tomas von Brömssen och Maria Lundqvist. Det sista större projektet Povel à la carte (2005- 2007) var en mycket spontan show som turnerade under två år. Sonen Mikael sjöng och gnabbades här med sin gamle far och entertainern Stephan Lundin intervjuade varje kväll Povel med nya frågor som fick spirituella anekdotiska svar.

Personligen har jag många favoriter bland Povel Ramels visor. Elegantast är Bellman- och Birger Sjöbergpastischerna Torstigste bröder och Sommatrivialiteter, som är två utsökta kärleksförklaringar till de båda mästarna. Med samma schvung berättar han i The Gräsänkling blues om sitt festande då hustrun är på resa och det brutala uppvaknandet då hon plötsligt dyker upp medan flaskorna fortfarande står kvar på bordet därhemma. En rolig parodi på släktberättelser är Karl Nilsson där en gammal före detta amerikaemigrant omständligt redogör för alla detaljer i sitt liv med enfaldig stämma. Under den vänsterradikala tiden kritiserades Povel för bristande politiskt engagemang, men i Varför är där ingen is till punschen!, sjunger han med vasst bett om hur den bortskämde direktörsplösen Patrik domderar och står i, men efter ilskna efterforskningar upptäcker att iskarlen har dött av kolera och lämnat familjen på obestånd – och därför blir det ingen is till punschen. I Bladbergeri hurra förlöjligar han självbelåtna hyllningar på firmafester. Gamla sentimentala sånger kunde lätt bli måltavlor för Povels ironi. Den norska visan ”Nidälven stilla och vacker du är”, i svensk översättning, blev i hans tappning ”Grisälven stilla och slammig du är”, analogt med vattendragets nya utseende. Revymästarens sinne var inte direkt politiskt men som Tage Danielsson skall ha sagt: ”Povels musikaliska härnadståg mot cynisk idiotmusik och dålig kvalitet är ett kulturpolitiskt storverk”.

Många artister har entusiasmerats och inspirerats av Povel Ramel, t ex Owe Törnqvist, Robert Broberg, Stefan Demert och Totte Wallin samt yngre artister som The Cardigans och The Hives. ”Alla har vi krupit fram mellan Povel Ramels framtänder”, har Gösta Ekman sagt. Povel Ramel-sällskapet www.povelramelsallskapet.se bildades 2008 för att bevara minnet av mästaren och sprida kännedomen om honom. Karamelodiktstipendiet, som Povel själv instiftade på sin sextioårsdag 1982, delas ut varje år till en förnyare av det svenska språket eller för framstående gärningar inom musiken.

Om allt detta har Povel Ramel skrivit i sina självbiografiska verk Följ mig bakåt vägen (1992) och Som om inget hade hänt (1999), för att ta några exempel ur hans litterära produktion. Åtskilligt mer finns att berätta t ex om Povels många filmer och krogshower. Lär känna honom via Povel Ramels-sällskapets trevliga hemsida www.povelramelsallskapet.se/. Vi har många av hans verk i Nackas bibliotek. Lös sommarens BiblioQuiz om Povel Ramel! Välj mellan att ladda ner det här via hemsidan eller hämta en blankett i Nacka Forum bibliotek. Tre vinnare får välja en bok ur priskorgen, inlämning senast 31/8.

BiblioQuiz 73 Povel Ramel

(källor: Wikipedia och Povel Ramel-sällskapet)

Jan Gustafson

Sök

Språk