MÅNADENS FÖRFATTARE

Medarbetaren Jan Gustafson på Nacka Forums bibliotek skriver och tipsar om en ny författare varje månad!

Månadens författare i maj - Elin Anna Labba

Samerna har blivit utsatta för många prövningar genom tiderna. När norrmännen byggde upp sin nya stat i början av 1900-talet ville de värna nationsgränsen och stoppa renarnas ”oordnade” vandringar mellan grannländerna. Detta och stora kraftverksbyggen utlöste en kedja av tvångsförflyt­tningar av samerna. Flera böcker har skildrat detta skede. Ett av de främsta nyare verken är Linnéa Axelssons Augustprisbelönade versepos Aednan (2018) där hon utifrån sin mormors foton skildrar samernas tvångsförflyttning på 1920-talet från Karesuando till Sirges sameby vid Lule älv och dess konsekvenser för tre generationer kvinnor.
    Nu har Elin Anna Labba (f 1980) gett ut den fantastiska dokumentären, Herrarna satte oss hit, som är fullt i klass med Aednan. Under sju års tid har hon samlat in material, intervjuat äldre samer och valt ut foton och jojktexter som skildrar det som hände. Recensionerna har varit mycket positiva: ”Sápmi har fått sin Toni Morrison. Labba skriver på herrespråket, men hon gör det till sitt och sina förfäders eget, så som man måste när till och med orden har stulits ur munnen på en. Och precis som Morrison gör hon det inte som hämnd, utan för att försöka läka något av allt som har gått sönder av förtryck och förtvivlan. Labba återtar, omskapar, skriver fram det som alltför länge har varit sorgestumt.", skrev t ex Margit Richert i Svenska Dagbladet den 19 februari 2020.
   Elin Anna Labba är uppväxt i Kiruna och genomgick journalistutbildning i Göteborg, där hon tog examen 2007. Hon bor idag i Jokkmokk där hon är projektledare för Tjállegoahte – författarcentrum Sápmi. Tidigare var hon chefredaktör för en samisk ungdomstidning, Nuorat. Hon har även arbetat på Radio Norrbotten, Sameradion och för tidningen Samefolket. Vi har Elin Anna Labbas bok i Nackas bibliotek. Maj månads BiblioQuiz behandlar samisk kultur. Tävlingsblanketter kan hämtas i Nacka Forum bibliotek

Jan Gustafson

Litteratur

  1. Herrarna satte oss hit

    Undertitel: om tvångsförflyttningarna i Sverige
    Av: Labba, Elin Anna
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2020
    Klassifikation: Sveriges historia
    Finns som: Bok

Månadens författare april 2020 - Jeanette Winterson 

 Det är alltid lika uppfriskande att möta Jeanette Winterson (född 1959) i intervjuer i massmedia då hon spekulerar över de mest skiftande aspekterna av tillvaron och inte minst uttalar sig i queerämnen. Hon är en svuren motståndare till all inskränkthet. Uppväxt som adoptivdotter i en frireligiös familj i den lilla avkroken Accrington i nordvästra England ”en typisk nordlig arbetarklassbruksort, där det bara fanns två distraktioner: kyrkan och det bistra landskapet” fick hon känna av vad religiös fanatism är. Med kroppsaga och andra hårda uppfostringsmetoder tvingade modern in henne i den religiösa fållan. Som sexåring började Jeanette evangelisera, men då hon i tonåren skulle försöka omvända en annan skolflicka blev hon sexuellt intresserad av henne istället. Detta medförde en total brytning med hennes tidigare liv. Hon flyttade hemifrån och började bl a arbeta som glassbilsförare för att ha råd med fortsatta gymnasiestudier. Genom stipendium fick hon sedan möjlighet att studera engelska i Oxford 1978-81 för att några år senare flytta till London där hon började ägna sig åt avantgardeteater och arbetade på den lesbiska klubben Gateways. Sedan 1987 arbetar hon på heltid som författare. Genombrottsromanen ”Det finns annan frukt än apelsiner” (1985) bygger i mycket på hennes uppväxtminnen. Då modern fick läsa boken skrev hon i ett brev: ”You are the child of the Devil. Love Mother”.
Jeanette Winterson har en synnerligen rik produktion bakom sig av romaner, essäer och mycket annat. Handlingen i hennes gränsöverskridande, experimentella romaner är ofta förlagd till historisk tid eller rör sig mellan olika tidsperioder och innehåller fantastiska inslag. Förutom klimatfrågan har artificiell intelligens och manipulation av människan som varelse engagerat henne de senaste åren. I sin senaste, mycket omtalade roman, Frankissstein kopplar hon tillkomsten av Mary Shelleys klassiska berättelse om Frankensteins monster inom författarkollektivet vid Genévesjön den kalla sommaren 1816 till vår tid. Vi får bl a möta läkaren och transpersonen Ry Shelley som förser sin kollega och älskare Victor Stein med kroppsdelar till dennes experimentverkstad i Manchester och Ron Lord (Lord Byron i modern tappning) som tillverkar sexrobotar i en vindlande, suggestiv och mycket tänkvärd berättelse om vart den moderna tekniken kan leda. Vi har Jeanette Wintersons romaner till låns i Nacka och april månads BiblioQuiz handlar om henne. Tävlingsblanketter finns att hämta i Nacka Forums bibliotek
Jan Gustafson

Smakprov

  1. Frankissstein

    Undertitel: a love story
    Av: Winterson, Jeanette
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 2019
    Klassifikation: Engelsk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  2. Juldagar

    Undertitel: 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar
    Av: Winterson, Jeanette
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2017
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska
    Finns som: E-bok
  3. Lighthousekeeping

    Av: Winterson, Jeanette
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 2004
    Klassifikation: Engelsk skönlitteratur
    Finns som: Bok

Månadens författare mars 2020 - Jonas Karlsson

Jonas Karlsson (född 1971) är en av våra mest framträdande karaktärsskådespelare. Han tillhör Dramatens fasta ensemble sedan 1998 och spelar regelbundet med i filmer och TV-dramer. Med små medel och väl fångad karaktärsträff gestaltar han de mest skilda roller, såsom teaterkungen i TV-serien ”Gustav III:s äktenskap” (2001) och den excentriske huvudpersonen i den absurdistiska filmen ”Hallonbåtsflyktingen” (2014)  – finnen, Mikko Virtanen som försöker göra om sig till svensk.Jonas Karlsson är gift och har tre barn. Då det kan vara svårt att kombinera familjeliv och skådespelande har han valt att ta tjänstledigt i perioder för att kunna ägna sig åt en annan sida av sitt skapande, författandet. Samma goda gehör som han uppvisar i skådespelandet kännetecknar hans skrivkonst. Han har framför allt skrivit noveller, ett format som påminner honom om kortfilmen. ”Det andra målet”(2007)”Den perfekte vännen” (2009) och ”Spelreglerna” (2011) blev alla mycket väl mottagna. Berättelserna rör sig ofta mellan dröm och verklighet, och innehåller ett stort mått av situationskomik. De påvisar drag av Kafka och Julio Cortazar samt David Lynch om man skall associera till filmvärlden.Jonas Karlsson har också skrivit romaner. ”God jul” (2013) där han satiriserar över en kommunal byråkrat och ”Jag är en tjuv” (2015) som är ett inlägg i debatten om hur butiksstölder skall bekämpas. Men främst bland hans romaner är ”Regnmannen” (2019 ), den fantastiska historien om en trött pensionerad regissör, Ingmar Karlsson, som återfår livsglädjen då han får sköta sin avlidna frus rosenträdgård. Sommaren är het och torr. Det råder bevattningsförbud och misstänksamma grannar håller varandra under uppsikt. Ingmar hittar en undanskymd rostig kran och då han vrider på den trots förbudet inträffar ett mirakel! Det börjar regna! Inget blir som förr i kommunen. Allt ställs på ända. Lugnet är slut på gott och ont för Ingmar. Uppmärksamheten från massmedia och grannar är påfrestande för honom, men samtidigt får han en ny status i samhället. Teaterlivets villkor, ensamhet, åldrande och klimattänkande är några av de ämnen som belyses i denna lågmälda, fyndiga roman. Skildringen kan delvis ses som ett sorgearbete eftersom Jonas Karlssons föräldrar hade avlidit vid tiden för författandet. Trädgårdsarbete var deras och även sonens passion.Vi har Jonas Karlssons böcker i vårt sortiment. Kom och låna! Mars månads BiblioQuiz handlar om honom. Tävlingsblanketter kan hämtas i Nacka Forum bibliotek.
Jan Gustafson

Smakprov

  1. Enhörningen

    Undertitel: [spänningsroman]
    Av: Karlsson, Jonas
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  2. Jag är en tjuv

    Undertitel: en berättelse
    Av: Karlsson, Jonas
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  3. Ingenting

    Av: Karlsson, Jonas
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: E-bok
  4. Ingenting

    Av: Karlsson, Jonas
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  5. God jul

    Undertitel: en berättelse
    Av: Karlsson, Jonas
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2013
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  6. Spår i snön

    Av: Karlsson, Jonas
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  7. Spelreglerna

    Undertitel: [noveller]
    Av: Karlsson, Jonas
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: E-bok

Månadens författare februari 2020 - Tove Jansson

Tove Jansson (1914-2001) är en av de mest folkkära barnboksförfattarna i Sverige. Liksom Astrid Lindgren och en hel del andra goda författare uppskattas hennes böcker minst lika mycket – oftast ännu mer – av vuxna. Dessutom har hon ju också skrivit rena vuxenböcker. Tove Jansson är aktuell eftersom Muminböckerna i år fyller 75, 1945 utkom ”Småtrollen och den stora översvämningen”. Sedan följde en lång rad böcker där vi har fått lära känna den borgerligt bohemiska muminfamiljen, som alltid består även om katastrofer, som kometer och översvämningar, hotar.
Mumindalens fiktiva värld har blivit en del av vår egen, reella. Den omtänksamma, moderliga Muminmamman med sina köksbestyr, den jovialiske och lätt patriarkaliske pappan som ibland hemfaller åt bohemerier då han får besök av sina ungdomskamrater Fredriksson och Wimsy, den evige sökaren Mumintrollet – huvudpersonen i böckerna – och hans fästmö Snorkfröken har etsat sig fast i vårt medvetande. Många gestalter i Mumindalen skildrar olika människotyper. ”Du är en riktig Filifjonka!”, kan man t ex skämtsamt säga till en pedantisk väninna. Att kallas hemul är nog mindre roligt - förstockad och inskränkt vill ju ingen vara. Roligare då att vara en Lilla My, retsam och fräck eller en Stinky, fräck och utmanande – fast tjuvaktigt bör man inte bete sig. En gestalt för vår tid är Mumintrollets bäste vän Snusmumriken, en ensling och äventyrare som undandrar sig den materialistiska världen och lever i samklang med naturen. För att nämna några exempel. De gåtfulla hattifnattarna och skräckgestalten Mårran förkroppsligar orosmomenten i tillvaron. Ibland kan man på ensliga platser föreställa sig att dessa väsen kanske skulle kunna dyka upp.
Tove Jansson hade en utpräglad förmåga att gestalta sin värld både bildligt och språkligt. Hon växte upp i ett konstnärshem i Helsingfors. Fadern Viktor Jansson var bildhuggare och modern Signe Hammarsten-Jansson tecknare. Hon genomgick konstutbildning i Helsingfors och Stockholm och ställde 1943 ut sina tavlor för första gången. Parallellt med sitt bildskapande illustrerade hon böcker och bedrev sitt författande. De starkaste exemplen på denna dubbla gestaltningsförmåga är hennes bilderböcker, t ex ”Vem ska trösta Knyttet? (1960)”. Tove Jansson har fått många utmärkelser för sitt konstnärsskap. Med tiden har också en ren muminindustri med olika föremål, mumindockor, muminmuggar, pussel m.m. vuxit fram.
Kom och låna några böcker av Tove Jansson och passa på att lösa februari månads quiz som handlar om livet i Mumindalen! Tävlingsblanketter finns på Nacka Forum bibliotek.
/Jan Gustafson

Ett urval:

  1. Sent i november

    Av: Jansson, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2019
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: E-bok
  2. Bildhuggarens dotter

    Av: Jansson, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2014
    Klassifikation: Svensk litteraturhistoria
    Finns som: Bok
  3. Vinter i Mumindalen

    Av: Jansson, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: Bok
  4. Mumin

    Undertitel: Tove Janssons samlade serier
    Av: Jansson, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Tecknade serier
    Finns som: Bok
  5. Skurken i Muminhuset

    Av: Jansson, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1980
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: Bok
  6. Muminpappans memoarer

    Av: Jansson, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1968
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: Bok
  7. Kometen kommer

    Av: Jansson, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1968
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: Bok

Månadens författare januari 2020 - Ebbe Schön

Ebbe Schön fyllde 90 på luciadagen 2019. Det är på något sätt passande att en hängiven folklorist är född den natt då allsköns trolltyg troddes vara i farten. Ebbe Schön är själv en del av den tradition som han forskar i. Han har berättat om hur han som stenhuggarson på den bohuslänska landsbygden i Brastad fick uppleva hur olika folktroväsen kändes nära i nattens mörker. Mycket fick han höra som barn och folktraditionerna kom att bli hans stora livsintresse.  Det han inte vet om folklore, i synnerhet den bohuslänska, är inte värt att veta. Han har bl a lyft fram hur häxprocesserna här, i motsats till i andra delar av Sverige, utmärktes av att de åtalade kvinnorna lyckades försvara sig framgångsrikt mot anklagelserna (boken Häxor och trolldom 1991).

Vägen till den akademiska världen var lång för stenhuggarsonen. som skaffade sig möjlighet till akademisk utbildning via tjänstgöring inom krigsmakten - han har bl a varit pressofficer vid hovet. Han har doktorerat i litteraturvetenskap på författaren Jan Fridegård, som var djupt engagerad i spiritism och folktro, men övergick sedan han helt till folkloristiken. Under flera år var han föreståndare för Nordiska museets stora folkminnessamling med traditionsuppteckningar från alla våra landskap och han har undervisat vid universiteten i Stockholm och Linköping. 

Ebbe Schön har delat med sig av sina rika kunskaper om folktro och folksägner i många lättillgängliga böcker. Minnesvärda är också hans godmodiga, folkbildande framträdanden i radio och TV då han bl a har berättat om seder kring jul och midsommar. Med sitt vita hår och tjocka skägg ser han ut lite som ett folktroväsen, en vänlig tomte eller trollet som grunnar på hur gammalt det är - en av den norske konstnären Theodor Kittelsens finaste bilder.

Vi har många av Ebbe Schöns böcker i Nacka! Januari månads quiz handlar om honom. Tävlingstalonger finns att hämta i Nacka Forums bibliotek!
/Jan Gustafson

Månadens författare december - Karin Smirnoff

Karin Smirnoff är ett namn som ger litterära associationer till Strindbergs favoritdotter. Inspirerad av den radikala sidan i sin fars karaktär gifte hon sig med en rysk bolsjevikisk officer och utvecklade ett samhällskritiskt författarskap. Vår månadsförfattare med samma namn, född 1965, har inga politiska ambitioner. Utan att förespråka några lösningar skildrar hon utifrån egna erfarenheter livet med dess glädjeämnen och tragik som det ter sig i skiftande former och miljöer för folk i gemen. Någon vilja att släppa det empiriska och dikta fram fantasivärldar har hon inte.

Karin Smirnoff har levt ett mångskiftande liv. Hon har bott i Stockholms förorter, Skåne, Norrland och Paris. Sitt efternamn har hon fått efter ett äktenskap med en ryskättad fransman. Förutom ett mångårigt arbete som journalist och fotograf har hon bl a arbetat i hemvården, varit karateinstruktör och drivit ett gatukök. Hon har också ägt ett trävaruföretag på sin nuvarande bostadsort Piteå. Eftersom hon alltid har varit en god berättare bestämde hon sig vid 52 års ålder, 2017, för att byta bana och söka in till en författarutbildning vid Lunds universitet. Provtexten hon skickade in utarbetades redan under första terminen till en roman som omedelbart antogs av Polaris förlag.

I debutromanen ”Jag for ner till bror” (2018) berättas om hur huvudpersonen Jana beger sig tillbaks till uppväxtmiljön, den fiktiva byn Smalånger mellan Umeå och Skellefteå, för att ta hand om sin alkoholiserade bror. Livet i byn visar sig ha många inskränka och småaktiga inslag. Våldsamma händelser under uppväxten friläggs efterhand. Brodern rehabiliteras och Jana inleder ett förhållande med en färgstark, men problematisk konstnär. Mer skall inte avslöjas. Boken ger en stark upplevelse fylld av både svart humor och tragik. I den i år utgivna fortsättningsdelen ”Vi for upp med mor” skildras hur syskonparet reser norrut med sin döda mor för att begrava henne på födelseorten Kukkojärvi. En religiös sekt genomsyrar livet där och brodern som söker sig en ny livsväg blir ett lättfångat byte. Trilogins tredje del har arbetstiteln ”Sen gick jag hem”, berättade Karin Smirnoff i Lundströms bokradio i P1 den 18 maj. Hon har inspirerats av vad hon har fått höra när hon bodde i Västerbotten men förnekar att böckerna är självbiografiska.

Karin Smirnoffs böcker har rönt stor uppmärksamhet för sitt uttrycksfulla språk, tryfferat av västerbottniska dialektord, och fina berättartekniska uppbyggnad. Hon nominerades till Augustpriset 2018. ”Jag for ner till bror” är översatt till norska och kommer snart att ges ut på engelska och tyska, förmodligen även på franska inom kort.

BiblioQuiz 47 handlar om henne. Tävlingsblanketter kan hämtas på Nacka Forum bibliotek. Tre vinnare får välja varsin bok i pris. Välkommen att hämta!
/Jan Gustafson

Månadens författare november - Arto Paasilinna

När livet känns motigt och den mörka årstiden lägger ytterligare sordin på stämningen kan en berättelse av Paasilinna pigga upp. Vi får möta en kärv finsk vardag fylld av skämtsamt skildrade karlakarlar och original som är med om många eskapader. Bakom gapskratten han ger oss ryms en passionerad kritik mot missförhållanden i samhället och mot maktmissbruk från överhetens sida.

Paasilinna har själv fått erfara hur det känns att leva under svåra villkor. Han föddes i Kittilä i finska Lappland 1942 och växte upp tillsammans med fyra bröder och en syster i ett skogsarbetarhem, en timmerkoja. Ena rummet beboddes av familjen och i det andra levde djuren. Då Paasilinna var åtta dog fadern av tuberkulos, 46 år gammal, och samma år avled systern i hjärnhinneinflammation. De lades i samma grav. Trots fattigdomen lyckades Arto och hans bröder skaffa sig ett starkt litterärt intresse. De blev alla skribenter och Arto utvecklade så småningom ett författarskap. Efter att ha tvingats skriva ett reportage om Miss Finland fick emellertid Paasilinna nog av journalistyrket. Han sa upp sig vid 30-års ålder, sålde sin båt och satsade allt på genombrottsromanen Harens år (1975). I denna har huvudpersonen Vatanen, liksom författaren, tröttnat på journalistiken och tar i ställt hand om en skadad hare med vilken han upplever halsbrytande komiska äventyr runt om i Finland. Romanen blev snabbt populär i hemlandet och följdes av ett trettiotal verk.

Paasilinna blev tidigt uppmärksammad på kontinenten, men egendomligt nog ganska sent i Sverige. Genombrottet kom när Dorotea Bromberg fick läsa Harens år i fransk översät­tning och, enligt egen utsago: ”skrattade hela vägen hem från Paris”. Brombergs förlag tog sig an Arto Paasilinna som sedan har fått en stor publik också i Sverige. Av hans böcker uppskattar jag mest Den ljuva giftkokerskan från 1993. För en gångs skull har vi här en kvinna i huvudrollen, en gammal rik översteänka som terroriseras av en halvkriminell systerson och hans kumpaner. De försöker med våldsamma medel komma åt hennes förmögenhet, men hon försvarar sig med kraft och ger slöddret vad de tål - och lite till. En väl blandad giftdryck spelar en huvudroll. Under resans gång utdelar Paasilinna åtskilliga slag mot ett samhälle som struntar i att till­varata de äldres rättigheter och inte förmår stävja kriminaliteten.

Personligen beskrivs Paasilinna som en varm och sympatisk man som alltid ville ha ordning och reda i tillvaron. Touko Siltala på förlaget WSOY, som arbetade med honom i femton år, har t ex vittnat i Helsingin Sanomat om att han krävde att förläggare och författare alltid skulle sitta på skilda sidor om bordet under affärssamtalen. Men när mötena väl satte fart var det den goda stämningen som gällde.

År 2009 drabbades Paasilinna av hjärnblödning och samma år utkom hans sista bok Elävänä omissa hautajaisissa som än så länge inte finns översatt till svenska. Han avled 2018. Vi har hans övriga böcker på Nackas bibliotek. Lös gärna månadens quiz som handlar om honom! Tävlingsblanketter finns att hämta i Nacka Forum bibliotek!
/Jan Gustafson

Månadens författare oktober - Hasse & Tage

Underhållare, revyskapare, samhällsdebattörer, författare – Hasse Alfredson och Tage Danielsson var mycket mångsidiga. De hade en utpräglad förmåga att samla Sveriges främsta artister till sina många filmer och revyer – Gösta Ekman, Martin Ljung, Monica Zetterlund, Lena Nyman och Gunnar Svensson med flera. Hasses improvisatoriska förmåga kombinerades genialt med Tages eleganta, lite torra humor av engelskt snitt. Hasse och Tages många Lindemän har gått till den svenska humorns historia och de är alltid lika roliga att lyssna på. Poängen skall ursprungligen ha varit att Hasse ville testa Tages förmåga att hålla sig för skratt under spexandet och visst lyckades Tage – för det mesta - behålla allvaret.

De flesta som är gamla nog att ha upplevt vänstertrafiken har personliga minnen av Hasse och Tage. Själv minns jag från min barndom i början av 60-talet den hiskeliga Härjarevisan som Hasse framförde i Lundaspexet Djingis Khan (1954). Med uppspärrade ögon sjöng min kusin Kerstin chockerat för mig: ”Nu ska vi ut å härja, supa å slåss å svärja. Bränna röda stugor, slå små barn å säga fula ord. Med blod ska vi stäppen färga, nu änteligen lär ja kunna dra nån praktisk nytta av min hermodskurs i mord.” (melodi: Gärdebylåten) https://youtu.be/1JlXoWRhFbg. Något mer härligt rysansvärt hade jag aldrig hört! Vid den tiden, långt före internet, var barn inte blaserade när det gällde sensationer.

Ett senare minne hänför sig till min tid som arkivarie på Landstingsförbundet 1979 då all personal blev generöst bjudna på lunchrevyn Under dubbelgöken på Berns. I denna revy satiriserade Tage över Palmeregeringens stöd till kärnkraften. Tage framförde sin eleganta monolog om sannolikhet med anledning av kärnkraftstillbudet i Harrisburg i USA och Hasse drev med politikernas påstådda ovetande om miss förhållanden i landet: ”De var de jävligaste. De hade jag ingen a-a-aning om!”. Stämningen var fantastisk, applåderna dånade! Hasse och Tage fick taket att lyfta sig genom sin sceniska närvaro!

Bäst av Hasse och Tages revyer var 88-öresrevyn (1970-71), en genialt genom kom ponerad föreställning med enbart Hasse, Tage och pianisten Gunnar Svensson.  Eleganta kupletter med Music Hall-stämning som ”I Stetsonhatt” varvades med burleskt komiska nummer som ”Elektricitetsvisan” och eftertänksamma sånger som ”Ett glas öl”. Jag har sett 88-öresrevyn otaliga gånger på TV och sätter allt större värde på den ju äldre jag blir.

Tage hann skriva flera intressanta böcker under sitt liv. Av dessa uppskattar jag mest Samlade tankar från roten (1985) där man får läsa hans underfundigt ironiska dagsverser från den syndikalistiska tidningen Arbetaren. Tage var en klassisk socialist som tog avstånd från den utveckling mot ett maktägande parti som socialdemokraterna genomgick under 1970-talet, vilket manifesterade sig i IB-affären 1973.

Hasse Alfredsons samhällskritik hade en dovare och tyngre prägel än Tage Danielssons. I sitt främsta politiska verk Den enfaldige mördaren (1982), en mycket lyckad filmatisering av den egna romanen En ond man (1980) skildrar han gripande hur en efterbliven yngling mästerligt spelad av Stellan Skarsgård trakasseras av en ond, bufflig godsägare, övertygande gestaltad av Hasse själv, som också regisserade. Filmen har etsat sig fast i mitt medvetande. De båda huvudrolls innehavarna fick 1982 en guldbagge för sina rollprestationer och Stellan Skarsgård utsågs till bäste skådespelare vid filmfestivalen i Berlin.

Alla som inte har fått uppleva Hasse och Tage när det begav sig har möjlighet att bekanta sig med dem genom den nya fina dokumentärfilm som går på biograferna nu, Hasse & Tage – en kärlekshistoria, regisserad av Jane Magnusson. Det finns också ett sällskap som vårdar minnet av Tage Danielsson, Tages vänner, http://www.tagesvanner.se/  och i höst kan vi läsa Kalle Linds biografi Hasse Alfredson - en sån där farbror som ritar och berättar, som finns till låns i Nacka.
/Jan Gustafson

Månadens författare september 2019 - Lennart Hellsing

Lennart Hellsing (1919-2015) är en av de mest uppskattade nackaförfattarna genom tiderna. I många år bodde han med sin fru skådespelerskan Yvonne Lombard i ett stort hus i Saltsjö-Duvnäs. Flera generationer av läsare har tjusats av hans underfundiga barnboksrim om Opsis Kalopsis, Krakel Spektakel och andra gestalter. Alla med barnasinnet i behåll älskar hans verk. Lennart Hellsing hade en ständigt flödande, skapande fantasi. I år skulle han ha fyllt 100 år och detta firas på många sätt inte minst av Lennart Hellsing-sällskapet. Flera av hans böcker trycks i nyutgåvor. I boken ”Rulla rulla kula, hoppa på klack och sula” ger dessutom Lisen och Ellen Adbåge, Sepidar Hosseini och tio andra yngre konstnärer honom sin tolkning. Lennart Hellsings förlag ställde i mitten av maj till ett stort kalas i Rosendals trädgård på Djurgården med sagotält och högläsning. Här finns mer information om jubileet: https://www.svd.se/lennart-hellsings-100-arsdag-firas-stort

Besök gärna Lennart Hellsing-sällskapets utmärkta hemsida! http://www.hellsingsallskapet.se/

Kom gärna in på biblioteket i Nacka Forum och lös ett quiz med Hellsingtema! 
/Jan Gustafson